Detta är fakta som diskussionen grundar sig på
2 Det finns mer pengar i omlopp för varje år
I Sverige har vi både tillväxt och inflation. Det innebär att mer pengar finns i omlopp för varje år. D.v.s. penningmängden (se 1 ovan) ökar år för år:
Ett mått på pengars värde är den totala penningmängden delat med det totala utbudet av varor och tjänster.
Inflation betyder att värdet av varje peng minskar. Det kan åstadkommas genom att den totala mängden pengar ökar eller genom att mängden varor och tjänster minskar.
Tillväxt innebär att mängden varor och tjänster ökar. Enda sättet att få inflation när man har tillväxt är att mängden pengar ökar ännu snabbare än mängden varor och tjänster.
3 Lånen ökar snabbare än penningmängden
Den totala mängden affärsbankspengar (se 1 ovan) och den totala mängden lån påverkas av totalt 5 saker som är lagliga i Sverige idag:
A) Affärsbankerna lånar baspengar av riksbanken
B) Utlåning av nya krediter (netto) (ingår som del i de flesta banklån, se 4 nedan)
C) Quantitative easing
D) Utlåning av insatta pengar (nettoökning*)
E) Skuldavskrivningar
A, B & C Ökar mängden affärsbankspengar
A, B & D Ökar den totala mängden lån
E Minskar mängden lån
A & B
Om man bara tog hänsyn till A & B så skulle den totala mängden lån öka exakt lika mycket som penningmängden.
D-E
Mer pengar i omlopp (se 2 ovan) medför troligen en större utlåning av insatta pengar räknat i kr. (Se 4 nedan) D.v.s. mängden insatta pengar som lånas ut ökar för varje år (D) vilket innebär att skulderna ökar ytterligare.
Samtidigt innebär skuldavskrivningar (E) att skulderna minskar. Om D vore lika stor som E så skulle de två tillsammans inte ha någon netto-effekt på mängden skulder.
Om D är större än E så ökar skulderna.
C
Quantitative easing är ett sätt för Riksbanken att få nya baspengar i omlopp utan att öka lånen. Det är en nödlösning som bara används tillfälligt och ytterst sällan.
A, B, C, D & E
Om D-E vore exakt lika stor som C så skulle de tre tillsammans innebära att skulderna ökar exakt lika snabbt som penningmängden. Det är samma effekt som av A & B så den totala effekten av alla fem skulle också bli att skulderna ökar exakt lika snabbt som penningmängden.
Om D-E är mindre än C så ökar skulderna långsammare än penningmängden.
Om D-E är större än C så ökar skulderna snabbare än penningmängden.
D.v.s. Om skuldavskrivningarna och quantitative easing är försumbara så MÅSTE den totala mängden lån öka snabbare än penningmängden ökar. Det är en matematisk nödvändighet så länge vi har tillväxt och inflation.**
* Mer pengar i omlopp (se 2 ovan) medför troligen en större utlåning av insatta pengar (D) räknat i kr. (Se 4 nedan) D.v.s. mängden insatta pengar som lånas ut (D) ökar för varje år.
** Tillfälligt kan skulderna gå ner genom att vi betalar tillbaka lån av insatta pengar men inte genom att vi betalar tillbaka banklån där nya krediter har skapats.
4 Högst 92% av penningmängden får vara krediter som skapats av affärsbankerna
När bankerna har lånat baspengar av Riksbanken så får de skapa nya krediter (pengar som inte har funnits förut) tills baspengarna från Riksbanken utgör 8% av deras pengar.
Detta gäller enligt svensk lag. (Läs t.ex. Finansinspektionens skrift Riskviktsgolv för svenska bolån där det står "För att fastställa kapitalkravet för kreditrisk multipliceras exponeringsbeloppet för varje kreditexponering med en riskvikt. Det resulterar i ett riskvägt belopp och det är detta belopp som är föremål för kapitalkrav. I dagsläget är kapitalkravet 8 procent av det riskvägda beloppet")
5 penningmängden/(totala mängden lån) -> (nya pengar årligen)/(nya lån årligen)
Förhållandet mellan penningmängden och den totala mängden lån blir på lång sikt detsamma som förhållandet mellan de nya pengar som årligen kommer i omlopp och de nya lån som årligen tas.
Detta en matematiskt ovedersäglig nödvändighet.
eller matematiskt uttryckt
Lån som betalas av gör att både lån och pengar försvinner och påverkar därför inte proportionen mellan de två. *
6 Riksbanken har till uppgift att reglera inflationen
Riksbanken reglerar penningmängden (och därmed inflationen) genom att höja eller sänka styrräntan vilket ökar eller minskar utlåningen. Regeringen har bestämt att riksbankens mål ska vara att styra inflationen till 2%.
* När lån avskrivs och vid konkurser så betalas lånen aldrig tillbaka. Det innebär att pengarna som uppstod då lånen togs aldrig försvinner. I en sund ekonomi är dock detta en liten (och förhoppningsvis försumbar) andel av pengarna.
